En vetenskaplig syn på beauty

Det kanske är en något storslagen titel till detta inlägg, men jag vill att ni ska lära er att tänka kritiskt. Både läsare och bloggare. Jag är SÅ trött på att se bloggare, t.om. de jag trodde var vettiga, skriva om exempelvis Sugar bear hair. Det är socker och typ… biotin? Gissningsvis. Mestadels socker. Sluta gå på vad som helst. Särskilt om du har en större blogg har du ett ansvar att inte sprida vilken bullshit som helst. Satsa på en balanserad kost och försök dra ner på stressen istället för att käka trendiga kosttillskott. Och tro mig, jag vet hur svårt det är att dra ner på stressen. Det krävdes en sjukskrivning för att jag skulle fatta att jag var ”lite för” stressad, men att försöka minska stressen är SÅ mycket mer effektivt om du vill ha fint hår än trendiga sockerpiller med en gnutta biotin från ett företag som lagt all sin budget på marknadsföring genom Kardashianklanen istället för på innehållet…

Hatet mot influencerkulturen flödar

”Men Luvan, DU har ju skrivit om kosttillskott själv”. Ja, det är sant, det har jag, men skillnaden mellan kosttillskottet jag skrev om och andra kosttillskott är ”leveranssättet”. Reserols boosting films förbigår magen, och därmed också nedbrytningen däri, helt. Supertuff teknologi. Mer kan du läsa här.

Om något företag läser detta och tycker att ni har bra hårvitaminer: come at me! Det känns som jag har testat allt men ändå har jag kala fläckar i hôvvet där håret helt enkelt stressats bort. I volunteer as tribute. Funderar ändå på att raka av det. Vad har ni att förlora? Min mailadress hittar ni i högra spalten, under ”Om Space for Makeup”.

Färdigkängat till världens beautybloggare. Teet är spillt. Nu, till dig som läsare. Du kommer inte få en känga, jag lovar, jag vill bara ge dig de redskap du behöver så du kan läsa bloggar mer kritiskt och alltså kunna få de tips och råd från dessa bloggar som passar dig så bra som möjligt.

Vi börjar med hudvård, eftersom det är vad jag skriver mest om här på bloggen. Sminket har blivit, mestadels, förvisat till instagram. Vill ni ha mer smink på bloggen? Lämna en kommentar.


Först ut: Hudvårdsbloggar

Hudtyp! Superviktigt när det kommer till vilken hudvård som kommer funka eller inte. Eftersom hudvård inte är en exakt vetenskap säger det inte allt, men det ger dig iaf ett hum om vad som skulle kunna funka. Det finns en anledning till att jag är så noggrann med att ca hela tiden påpeka vilken hudtyp jag har. Jag har torr hy, främst yttorr, samt ganska känslig och reaktiv med periodiska hormonfinnar. Intresseklubben antecknar kanske du tänker, men det påverkar i högsta grad vilka produkter jag använder mig av och rekommenderar. Om du har exempelvis fet hy gör du bäst i att hitta en bloggare med fet hy eller om du vill kunna använda dig av tipsen. Jag kan inte understryka tillräckligt hur viktigt detta är. Om du är osäker på din hudtyp kan du gå till ett apotek och få rådgivning och hudanalys. Ska va gratis. Iaf på riktiga apoteket.

Vetenskapliga studier vs. bloggar: Vad du, utöver det som nämns ovan, måste förstå är att de recensioner du läser på bloggar aldrig skulle kunna genomgå något ens i närheten av en vetenskaplig peer review. Peer review innebär att en artikel, vanligtvis, blir granskad av peers, ”jämlikar”, för att se till att allt gått korrekt till och att resultaten går att lita på och replikera. En blogg är inte i närheten av lika pålitlig som faktiskt forskning, men ändå föredrar vi, i stort sett alla, ”anekdotiska bevis” framför vetenskapliga. Det är en ära för en bloggare att folk känner en sådan tillit till en, verkligen, men ni måste förstå vilka tillkortakommanden det innebär i informationen ni får.

En bloggare har bara sig själv att utgå från. Vad du läser är alltså en ”studie” (liberalt använt) på en person, och eftersom hudvård inte är en exakt vetenskap kommer du trots grundliga recensioner få testa dig fram själv. Du kan ju absolut få en någorlunda bild av huruvida produkten är totalt bajs eller najs, men hur den funkar för dig kan ingen säga med total säkerhet i förväg. Nä, inte ens en utbildad hudvårdsterapeut, skulle jag vilja påstå. Come at me!


Då lämnar vi hudvården och går in på sånt du bör tänka på när du spanar in sminkbloggar.

Dags för SMÄNK!

#1 bov: UNDERTON. Jag har börjat tänka att ”Allt som är snyggt på Viola kommer se röv ut på mig”. Detta för att vi har så olika underton. Jag har en kall, rosa underton, iaf på vintern, det är en annan historia på sommaren men det sparar vi till ett annat inlägg. Viola har oliv underton. Detta påverkar vilka färger som ser bra ut och vilka som ser ut som ser… mindre attraktiva ut.

Hur kan du veta vilken underton du har då? Kika på dina handleder. Vilka färger har dina blodådror? Om de, som mina, är blå och lila har du kall underton. Blå-grön: neutral. Grön-oliv: varm.

Mina kalla handleder. Drar lite mer åt neutralt på sommaren, men i allmänhet passar kalla färger bäst på mig

Googla exempelvis ”undertone skin veins” för mer information och bilder som kan hjälpa dig hitta din underton. Det kommer göra stor skillnad för ditt smink game när du vet vilka färger du passar i. Du kanske redan har märkt vad som passar? Är det varma eller kalla färger?

Exempel på en färg och produkt som kan vara lurig att hitta i din rätta nyans: persikofärgat rouge. Det som ser persikofärgat ut på min kalla, väldigt rosa underton kommer inte se persika ut på Simpsonsgula Ida. Underton spelar stor roll.

Ögon: luriga små jävlar, mitt i ansiktet. Utöver din underton kommer också din ögonfärg påverka vilka färger som är meh och vilka som är riktigt najs. Mina blågröna ögon framhävs av rött, rosa och lila. Dessa färger får dem verkligen att ”pop’a”, som det kallas på ren svengelska. Blå ögon är superfina i gult, guld, orange, rött, och jag är så jävla avundsjuk på folk med bruna ögon som kan bära upp turkost som riktiga havsgudinnor. GUUUU så snyggt. Spana in färghjulet för att hitta komplementfärger:

Här ser du också att färger som framhäver din ögonfärg inte måste vara på exakt motsatta sidan av färghjulet, men gärna i närheten av motsatt färg. Om du har bruna ögon kan du utgå från att din ögonfärg ligger åt orange-röd på hjulet.

Om du sminkar ögonen i samma färg som din ögonfärg kommer det inte framhäva din ögonfärg MEN det kan ge ett rätt coolt och enhetligt uttryck. Värt att testa! Smink ska lekas med. Om du, som jag, har en mörk ring runt iris: kör på samma färg som huvuddelen av iris, den ljusare alltså, och inte den mörka ringens färg.

Men, vi är inte klara än. Ja, jag vet att detta inlägg redan är jättelångt men ögonform spelar också stor roll för vilka typer av sminkningar som passar ditt ansikte. Alla som klagar på att fixa en snygg catliner på hooded eyes kan ju ta och googla droopy eyes (även kallat ”downturned eyes”) och aldrig klaga igen. Din ögonform, och ögonplacering, påverkar vilken typ av smink som kommer framhäva dina ögon och vad som kommer… skita sig, helt enkelt. Jag smått downturned eyes vilken främst påverkar hur jag målar min eyeliner, vilket jag i ärlighetens namn nästan aldrig orkar göra längre. Vad detta innebär är att du, om du inte har downturned eyes, inte kommer kunna efterlikna en av mina sminkningar exakt för det som funkar på och framhäver mina ögon inte funkar för din ögonform.

Downturned eyes – egentligen är det nog bara ett av mina ögon som kan klassas som downturned. Jag har ett extremt asymmetriskt ansikte. Ja, olika ögonform, olika höjd på ögon och ögonbryn, sned näsa och käke, osv. tycker det är spännande tbh. Jag lägger ingen värdering i symmetriskt vs. asymmetriskt

Om du kommit så här långt förstår du nog att dessa tips gäller främst produkttips från bloggar. Mina mest populära inlägg handlar inte helt sällan om just produkttips. Tydligen är det vad ni vill ha, men jag hoppas ni nu lärt er tänka lite mer kritiskt kring detta. Jag är såklart för att stötta alla som driver en blogg. Det ligger mycket tid bakom blogginlägg, och att driva en blogg handlar om så mycket mer än bara produktrecensioner. Med rätt inställning kan ni få med er hur mycket bra info som helst från bloggare. Särskilt den svenska beautybloggscenen ser jag som långt över världsstandard. Vi har en massa duktiga, kreativa, pålästa bloggare i det här landet. Ta till vara på det. Inspireras av deras kreativitet. Du måste inte ha exakt den där ögonskuggan. Den kommer troligtvis inte se likadan ut på dig ändå.

Jag vet hur det känns när ha-begäret rycker i tarmarna, men då frågar jag mig själv: passar det min hudtyp? Min underton? Min ögonfärg? Har jag redan en sådan produkt?Är den snygg på Viola? Steer clear!

Tack för mig! iom. detta inlägg har jag nog effektivt skrivit bort mig från alla pr-listor i landet.

Över och ut,

Luvan

Hudvård 101.2

Nedan finner du en fortsättning på mitt inlägg Hudvård 101 där jag kort nämnde ordning på produkter men då jag får många frågor om just ordningen på produkter, så går vi lite mer in på det i detta inlägg. Typiskt tråkig fysiker att inkludera en inledning i ett jävla blogginlägg.

Men först, på tal om frågor: Jag får fler och fler frågor från er, främst på instagram samtidigt som läsarantalet stadigt går ner på bloggen. Ofta får jag frågor om något jag precis skrivit om på bloggen och det kan, helt ärligt, göra mig rätt trött. Jag älskar att komma med tips och hjälpa er, men om jag redan skrivit om det kommer jag inte orka upprepa mig. STORT tack till alla som frågar om jag har tid/luft först! Ni e gölliga ❤️

Jag vill väldigt gärna hjälpa er, och känner mig hedrad att ni vänder er till mig — det visar ju ändå på en viss tillit. Tillit som jag inte tar för givet, men jag har varken tid eller ork att ge alla en skräddarsydd hudvårdsrutin — särskilt inte om ni har en annan hudtyp än vad jag har. Jag är inte utbildad inom hudvård. Detta är verkligen bara ett specialintresse, och det går inte likställa med en faktisk utbildning i ämnet. Så, nu vet ni.

Så varför skriver jag ens här om ni ändå hellre interagerar på instagram? Jag gillar också att interagera med er på instagram (verkligen!) men det är inte en textvänlig app så alla längre texter förvisas till denna blogg.

Mitt bästa allmänna tips till er alla är nog: köp inte på er en massa produkter ni inte kan något om. Detta är något jag sett en hel del sedan The Ordinary blev populärt. ”Jag köpte alla de här grejerna! Vad gör jag nu?” Börja med en enkel rutin och jobba ”uppåt” från den — OM DU VILL. Hudvård är en hobby. Jag gör detta för att jag tycker det är kul. Jag tjänar ingenting på den här bloggen, och ibland händer det att jag lägger en timme på att skämma bort fejset. Inte fan hade jag lagt en timme på något jag tycker är tråkigt. Hudvård har blivit supertrendigt men du måste inte tycka om hudvård. Tänk vad mycket tid du sparar på att inte hålla på med fejset flera timmar i veckan? Tid som du kan lägga på din hobby.

Men, för er som faktiskt är intresserade, eller som kanske just fick ett lass hudvård av syrran, så kör vi en liten basic rutinskola:

Morgon:

Vissa väljer att inte ens tvätta ansiktet på morgonen. Om detta funkar för dig: kör i vind, men jag kommer dela min grundrutin. Hudvård är ingen exakt vetenskap. Vad som funkar för dig kanske inte alls funkar för en annan — även om ni har samma hudtyp! Vad som funkar för dig är något du får pröva fram själv, men det finns vissa utgångspunkter du kan förhålla dig till beroende på hudtyp.

Ett urval: produkter jag gillar. Jag använder alltså inte alla dessa en morgon
  1. Tvätt — då jag har torr och lite känslig hy kör jag på en skonsam oljetvätt. Min absoluta favorit är Elemis Omega rich cleansing oil. Första gången jag testade den var det som änglakörer sjöng i huvudet. Kan ansiktet kännas så här rent utan att vara squeaky? Jajjebus!
    Ett annat smidigt tvättips är micellärvatten. Biodermas Sensibio är en klassiker.
  2. Toner — återställ pH och preppa huden inför nästkommande steg. Personligen tycker jag att ACOs toner för torr och känslig hy funkar precis lika bra som dyrare varianter.
  3. Essence — Jag fullkomligt ÄLSKAR denna produktkategori! KANONPRODUKT för torrisar! Funkar som en fuktsluss som ba drar ner allt det göttiga i huden. Ett essence är i många fall kritiskt för min rutin då många produkter rullar av min hud (extremt yttorr) utan det. Jag har flera serum som är kanonbra men som jag bara kan använda i kombination med essence.
    Mitt första essence, som fortfarande är en favorit, är The Body Shops Vitamin E essence. Inte bara kanonbra utan också riktigt prisvärt.
  4. Serum — Så, till det s.k. göttiga. Här kan du dubbla upp som du vill och känner för. Vitamin C är en riktig sommargoding. En fantastisk antioxidant som förstärker hudens eget försvar mot solen. Som sagt inte ett substitut för spf men ett bra komplement… jag kommer ALLTID påpeka detta. Du skulle bara våga skippa spf’en. I serumkategorin finns verkligen möjlighet att specialisera dig för din hud. Fukt, antioxidant, glow, struktur — inrikta dig på det du vill fokusera på, och som sagt: dubbla upp som du vill.
    En ingrediensskola kommer. Håll ut!
  5. Kräm — med spf på sommarhalvåret! En av mina favoritspf’er är Dermalogicas Solar defense booster med spf 50. Denna blandas i valfri dagkräm, vilket sänker skyddet en aning – hur mycket beror på ratio: kräm vs spf – men den är så bra. Funkar finemang med all min hudvård och smink, inget som rullar här inte, och när det kommer till hudvård är den som blir av den bästa. Om du har ett högt solskydd som inte funkar med din rutin och rullar av huden kommer du troligtvis inte vara så pepp på att använda det varje dag. Öka skyddet genom spf-puder eller spf-spray.
    Du kan såklart också köra på din ”vanliga” dagcreme och lägga spf ovanpå – men kom ihåg att spf’en kommer SIST. Jag föredrar att byta ut min dagkräm mot en med spf eller blanda i spf’en då min hud verkligen gillar att få ALLT att korva sig. Tack. Superschysst, verkligen.
    En spf som funkar kanonbra som dagkräm är La Roche Posay’s Anthelios Ultra. En eloge för att det dessutom är den enda spf’en jag hittills testat som inte irriterar mina känsliga ögon.
    När vi ändå pratar om spf (…igen) även om denna punkt skulle handla om dagkräm: he på mer än du tror. Mycket mer. Nästan alla använder för lite solskydd när de smetar på. Gå bananas.

    En go dagkräm till vinterhalvåret, som alltså inte innehåller spf, är The Body Shops Oils of life Intensely Revitalising Cream. Fet å go!
    Jag vill också slå ett slag för Ciens dagkrämer. Finns på lidl för en liten summa. Verkligen prisvärda!

Natt:

På natten kör jag ofta en lite längre rutin (när jag pallar, ibland blire bara tvätt och kräm). Jag har ofta inte tid på morgonen så jag sparar det till kvällskvisten.

Det samma gäller här: jag använder inte alla dessa produkter under en kväll utan här syns ett litet urval är produkter från följande kategorier som jag gillar
  1. Tvätt
  2. Toner
  3. Syra — AHA, BHA, PHA. Ännu en gång: ta’t extra försiktigt på sommaren. Jag, personligen, föredrar att använda aktiva ingredienser på kvällen då jag har väldigt reaktiv hud, men som jag nämnt tidigare spelar det egentligen ingen roll om du syrar på morgon eller kväll — huden är lika fotokänslig ändå. SPF!
    Och om du inte använt syra i din hudvård förr, fråga dig själv varför du vill använda syra. Är det för att det är hypeat eller behöver din hud det? Om du funderat på detta och ändå vill testa: vänj in huden långsamt och var rädd om barriären. Det är lätt att bli lite väl entusiastisk med syran och det gör mer skada än nytta. Ta’t lugnt!
  4. Essence
  5. Serum
  6. Spot treatment — Med spot treatment menar jag inte bara ”spots” = finnar, även om det är perfekt att attackera dem i detta steg av din rutin med exempelvis Tea tree. Jag är själv väldigt förtjust i The Body Shops Tea tree-olja. Viktigt att veta ang tea tree är att det inte bara är antibakteriellt utan också väldigt uttorkande. Därför är det perfekt som punktbehandling av finnar, men INTE perfekt att gojsa in hela ansiktet med. Om du köper ren tea tree-olja är det viktigt att du spär ut den.
    Punktbehandling kan också vara att du har torrare partier som behöver lite extra fukt, och dylikt. En liten del av ansiktet som behöver ytterligare vård utöver din huvudrutin.
  7. Nattkräm/nattmask – favoritkategorin! … okej, favorit tillsammans med syran och serumen… och essence! ehe… Kicks har just släppt ett gäng nya masker och jag har testat två av dem. Hyaluronsyramasken och Niacinamidmasken är båda två kanonbra och riktigt prisvärda. Inte kanonbilliga men inte heller dyra. De ligger en liten bit över The Ordinary i pris men är också bättre. There, I said it. Min roomie kommenterade häromdagen hur slät min hud var — Kicks Niacinamidmask. #awyis
    Acasia skincares Recovery mask är också en kanonbra nattmask (fukt), och min ständiga favorit: Avene Cold cream. Bäst. Som en mysfilt av fukt som kramar om ansiktet. Om du vill ha något som syrar lite och jobbar på glow och struktur under natten så är Elizabeth Arden PRO skin renewal cream kanonbra.

Det var allt från rutinskolan. Glömde jag något? Skriv en kommentar!

Över och ut,
Luvan

Sommarhudvård del 2

Så kom vi till tipsen, men först lite förtydliganden. Får t.om. nästan gå in på lite fysik, hurra!

Nej, i allmänhet behöver du faktiskt inte använda spf på vintern. UV index är runt noll större delen av vinterhalvåret här i Sverige så även om det är soligt kommer inte huden ta skada. Detta för att solens strålar passerar genom ”mycket mer atmosfär” (korrekt vetenskapligt uttryckt nu, absolut) eftersom vår vinkel relativt solen – det är också därför det är så mörkt på vintern – är så stor. När vinterhalvåret inträffar diffar lite, vissa säger mars-september, andra april-oktober så för att kompromissa kan vi ju konstatera att spf är viktigt mellan cirkus mitten på mars till mitten på september.

Fig. 1: Egenkomponerad bild för att försöka illustrera hur ljusets infallsvinkel kan påverka

”Men hallå, jag har ju bränt mig i ansiktet när jag varit på skidsemester!?” Ja, och detta är för att effekten förstärks när ljuset studsar mot snön. Upp till 90% av ljuset kan reflekteras av snön — då får du helt plötsligt nästan dubbel effekt. Då är det bra med solskydd även om det skulle vara väldigt tidigt på året. Detsamma gäller såklart om du söker dig mot sydligare breddgrader. Mycket av UV-index handlar om solens strålars infallsvinkel, se figur 1, men såklart inte enbart. Ozonlagrets skick påverkar också. Här i Sverige har vi ett ganska bra ozonlager ovanför oss, i alla fall i dagsläget.

Ytterligare en ”myt” jag vill adressera är att solens strålar tar mycket hårdare på våren än sommaren. Detta har absolut inte med att solens strålar på något sätt skulle vara starkare på våren utan för att huden, efter en lång vinter, har ungefär noll eget skydd (beroende på din melaninhalt såklart, men du fattar). Huden är alltså ovan vid solexponering och framför allt ovan vid UV-strålning.

Så, till tipsen! Vi börjar med den, i mitt badrumsskåp, största kategorin: fukt!

Fukt

Här hittar vi en riktigt go och prisvärd fuktspray från ACO, ett kanonbra fuktserum från Drunk elephant jag köpte i somras i Kalifornien då mitt trogna hyaluronsyreserum, tredje från vänster, inte funkade i den torra ökenluften. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt med fukt att binda. Ett helt nytt fenomen för mig som bor i Göteborg. Här är det fan alltid blött, även när det verkar torrt, och sist men inte minst en go fuktmask från Acasia skincare. Funkar finemang som nattmask!

Vitamin C

ÄLSKAR vitamin C. Ger gött glow utan att försvaga huden, utan tvärt om stärker hudens eget försvar mot solens strålar. En bra antioxidant för alla hudtyper.
Några av mina favoriter just nu är Lumenes glow boost essence som jag använder som just ett essence, men det funkar även fint som serum. Ovanpå det lägger jag Kicks Ready set glow! serum som är nytt i min rutin men jag gillar hittills. Ett lite mer budgetvänligt vitamin C-serum. Pixi släppte nyss en hel Vitamin C-serie och när min förra toner tog slut bestämde jag mig för att testa deras Vitamin C-toner. Ger inte lika stor effekt som ett serum men helt klart en bra toner.

SPF

Om du är intresserad av anti-age är detta utan tvekan ditt bästa knep. Det finns inget som åldrar huden som solen. Varför tar jag upp detta och inte drar canerkortet direkt? Jo, för att alla tänker att ”ja men jag kommer ju inte få cancer”. Det är en mänsklig brist att se sig själv som mer eller mindre oövervinnerlig, men faktum är, och det finns studier på detta, att du försvagar huden om du använder aktiva ingredienser som syror och då är det EXTRA viktigt att använda spf. Det är viktigt även om du inte använder aktiv hudvård. Seriöst, köp dig en riktigt bra spf i år. Det är din hud värd. Den gör så mycket annat bra för dig att du kan va lite schysst tillbaka.
Mina favoriter är denna Solar defense booster från Dermalogica, La Roche Posays Anthelios Ultra spf 50 som är speciellt utformad för känsliga ögon så den går att riktigt gojsa in i hela fejset. Perfekt för oss som för extra känsliga ögon när det är pollensäsong.
Jag testat även spf-sprayer just nu. Resultat från detta test kommer alldeles snart i ett helt eget inlägg, men spf spray är något jag som ultratorris är väldigt förtjust i då det är ett bra sätt att återapplicera spf under dagen om jag t.ex. har smink på mig. Får du måste återapplicera spf under dagen. Det räcker inte med spf en gång på morgonen. Då blir det stekyta i pannan…

Aktiva ingredienser

Byt The Ordinarys blodmask mot något lite snällare, t.ex. den här ”nattpeelingen” från Kiehl’s Nightly refining micro-peel concentrate. Och åter igen: håll koll på UV-index!

Bonus

Bonus! Smänk. Det finns även en del sminkprodukter med spf i, som den här glowiga primern från Heimish med spf 50 och Klairs Illuminating supple blemish cream med spf 40. Det finns även puder med spf men eftersom jag är en riktig torris använder jag inte pressade puder. Ser ut som papyrus… inte alls snyggt. Därför föredrar jag, som nämnt ovan, spf-sprayer.

Det var allt för denna gång! Över och ut.

Luvan

Resveratrol boosting films

Resveratrol. Res-vera-trol.

Det tog mig ganska många försök att lära mig uttala detta ord. Jag är fysiker, de enda ämnen jag kan uttala är väte och plutonium ¯\_(ツ)_/¯ Jag har sagt ”reservatrol” lite för många gånger… ses i skamvrån, alla som säger ”kollo-dialt silver”.

Åter till kosttillskottet! För ja, dessa tunna, tunna filmer är kosttillskott. Jag är minst sagt skeptiskt inställd till de flesta kosttillskott och lever efter devisen ”Jag får i mig det jag behöver genom varierad kost”. Med det sagt tar jag tillskott för det jag inte får i mig tillräckligt av genom kosten. T.ex. behöver de som inte äter kött eller mejeriprodukter få i sig B12 på annat sätt… och med det sagt är jag student och lever mest på nudlar så jag borde antingen utöka mitt intag av kosttillskott eller variera min kost lite mer… f.ö. är kosttillskott INTE ett substitut för en varierad kost. Det där var en kugg…mening. Anmälan som min personliga kock sker i kommentarerna. Jag kan betala i hudvård.

Reserols Resveratrol boosting films innehåller… *trumvirvel* RESVERATROL! Förvånande, right? Och inte nog med det, ganska enorma mängder resveratrol! I alla fall relativt till vad en vanligtvis får i sig – så bli inte skrämda av mitt användande av ordet ”enorm”. En film innehåller lika mycket resveratrol som SJU flaskor vin. Sju flaskor vin är, minst sagt, svårt att få i sig på en dag. Särskilt om en vill kunna fortsätta plugga fysik.

Så vad är resveratrol? Resveratrol är en växtpolyfenol som finns i bl.a. skalet på röda vindruvor och agerar som försvar mot bakterier och svampar. En stark s.k. antioxidant alltså. Det ordet har vi hört förr. Sådana ska tydligen vara bra.

”En rad olika goda hälsoeffekter, som antiinflammatoriska, neurologiska, cancerhämmande, virushämmande och till och med antiåldrande effekter har rapporterats” – Wikipedia

Dessa resultat kommer från studier som skett in vitro, latin för ”i glas”, och betyder att det främst testats i provrör och petriskålar. Alltså inte på människor. Skiljer sig från in vivo som då, föga förvånande, betyder ”i liv”. Till in vivo hör t.ex. kliniska tester. Vad detta betyder är alltså att dessa effekter inte bevisats i människor, men resultaten pekar mot det. Vetenskap tar tid, k? Kort nomenklaturlektion KLAR.

Eller nej, superkort om polyfenol: poly = flera, fenol = hydroxigrupp bunden till bensenring, och för att inte göra detta till 7,5 hp organisk kemi: kol- och väteatomer bundna till varandra i olika konstellationer. Beroende på form får de lite olika egenskaper. Nu får vi vara klara med kemilektionen för idag, men varför går jag ens in på detta? Kanske du undrar. Det jag vill påpeka är att ämnen i sig inte är ”bra eller dåliga” utan att det är själva strukturen och bindningarna mellan atomer som ger molekyler, en sammansättning av atomer, dess egenskaper. Exakt vad en polyfenol är, rent strukturellt, kanske inte är superviktigt, men lite basic science mår vi alla gott av.

Varför är antioxidanter bra då? Jag gissar att du hört ”Can’t live with it, can’t live without it” — och det finns inget som passar bättre in på denna beskrivning än syre. Syre är starkt oxiderande, så starkt att ordet ”oxidera” kommer från syrets dåliga bordsskick. Syre binder hemskt gärna till andra ämnen och ändrar på så sätt deras egenskaper. Tänk: som ett jobbigt ex som vägrar sluta messa och därmed ändrar ditt humör. Syre är vad som åldrar oss, men också vad som håller oss vid liv. Utan en syrerik atmosfär hade vi inte haft det liv vi har på vår planet. Antioxidanter är ämnen som förhindrar denna oxidation.

Men GUUUUD Luvan, bara prata om kosttillskottet någon jävla gång!

Jag vann en månadskur av detta kosttillskott på Daisy Beaty Awards och ser fram emot att testa det. När de först sa att det var kosttillskott trodde jag det skulle vara något trams i form av Gummy bear hair, men så visade det sig vara en riktig produkt med riktig forskning bakom och inte bara överhypeat instagram-trams. Jag borde i och för sig ha fattat att det skulle vara något vettigt då detta var på Daisy Beautys efterfest. Daisy Beauty är en vettig tidning med kunniga skribenter. In i skamvrån med mig. Igen.

Varför började det ens forskas på denna molekyl som kallas ”naturens egna anti-age molekyl”? Det lades märke till att fransmännen, som äter rätt mycket skit för att vara helt ärlig, skiten till trots levde rätt så hälsosamma liv. Detta ledde till alla rubriker, för en tio-ish år sedan, som löd ”Ett glas vin om dagen gör att du lever längre!” — kommer ni ihåg dem? Vem älskar inte sensationella rubriker som bekräftar vad en vill ska vara sant? Aw yiss! Det är alltså resveratrolet som ger dessa goda hälsoeffekter! Med resveratrol i sin rena form slipper du dessutom alkoholens inte lika snälla effekter på kroppen. Jag älskar vin, alltså verkligen, men jag tänker ändå inte hymla med att alkohol är bevisat starkt cancerogent i människor. Obs obs! En mycket bra sidoeffekt av att syssla med vetenskap är att en lär sig se på hela världen med ett vetenskapligt perspektiv vilket gör den mindre svartvit. Vin är gött, men också rätt käss för kroppen. Sorry not sorry för dagens sanning.

Våga vägra produktbilder i solnedgång mot vit vägg

Vi har sammanfört resveratrol med en innovativ film, Functional Film Technology, som möjliggör upptag via munslemhinnan. – Reserol

Filmen som nämns i citatet ovan är gjord av brunalger från Norges kust, fästs inuti munnen, förslagsvis i kinden, och löses där upp på 3-5 minuter. Jag har redan testat Nutrinovates (moderbolag till Reserol) vitamin-filmer med mintsmak och gillar dem. Jag får inte tugga tuggumi för min tandläkare på grund av käkproblem så mintsmaken är för mig ett stort plus. Vitaminfilmerna ska tas i kombination med måltid, två åt gången, två gånger per dag. Resveratrolfilmerna ska istället tas tre gånger per dag, även dessa två åt gången.

Fördelen med detta sätt att ta upp kosttillskottet är att det inte går igenom matsmältningen, som ju faktiskt är gjord för att bryta ner allt som kommer ner där så effektivt som möjligt. När ämnen bryts ned kan de ibland bilda helt nya ämnen med helt andra effekter, eller så får de ingen effekt alls. Istället för att brytas ner i matsmältningen tas ämnet upp genom munslemhinnan och går rakt ut i blodomloppet. HUR coolt? Som att leva i en sci-fi-film!

Jag har idag påbörjat mitt månadslånga test av resveratrolfilmerna och kommer uppdatera om en månad igen. Då får vi se om jag märkt av något, eller om det mest var kul att leva i en sci-fi-värld där kosttillskott finns i form av alg-film som stoppas i munnen.

Luvan,
Bitch, I might believe

No more dubbelspalt

Ny bloggdesign!

Jag är all about that dubbelspalt när det gäller kvantfysik men inte på min blogg. Fän vad fult det var.

Obs cool grej, klart värt en kvälls wikipediande!

Tyvärr uppvisar inte bloggen samma coola vågbeteenden som elementarpartiklar så dubbelspalten had to go.

Observera istället en enda lång ström av blogginlägg, mol alena; så mycket bekvämare för ögonen. Skulle vilja tacka Smulis så hemskt mycket för hjälpen! Du e en äkta #haxx0r!

Luvan

Bitch, I might believe

Hur fungerar vaccin?

Ok, följande inlägg har ca inget med varken beauty eller fysik att göra, utöver det faktum att fysik är allt (aw yiss!) och att det är ganska svårt att ägna sig åt beauty om du är död… så let’s get to it, för det här är serious business. I vanlig ordning kommer följande inlägg vara pepprat med svengelska… ¯\_(ツ)_/¯

Så varför skriver jag ett sånt här inlägg?

För att jag blev så provocerad när jag häromdagen läste om en person som använt sig av kolloidalt silver som substitut för vaccin. På sitt ettåriga barn. När de åkt till Thailand… Er kära vetenskapsnörd höll på att börja gråta, skrika, kasta sin telefon genom fönstret och kasta sig själv från balkongen… varför pratar jag om mig själv i tredje person?


Skämta bara, jag har alldeles för kul på den här planeten för att dra härifrån, även om Mars låter spännande, så; vad göra?

FOLKBILDNING!

Strap in betches, detta kan ta ett tag.

Vaccin, så som vi använder dem idag, har funnits sedan 1790-talet och den bakomliggande principen upptäcktes av den engelske läkaren Bruce Edward Jenner. I Kina hade man länge vetat att den som varit utsatt för en sjukdom efteråt utvecklade immunitet, men Jenner var den första som drog kopplingen mellan liknande sjukdomar.

Enter Mamma Mu.

Lova ya, boo
Så vad var det han kom på då? Jenner märkte att mjölkerskor inte blev smittade utav smittkoppor – vilket ca alla andra blev. (”ca alla”, ”exakt n”, jag är vetenskapligt korrekt af här på bloggen) Utifrån detta drog han slutsatsen att det var för att de utsatts för kokoppor, en liknande men inte lika allvarlig sjukdom, och genom detta utvecklat en viss immunitet mot såväl kokoppor som smittkoppor. Smart Eddie!

Han utgick ifrån att han hade rätt, vilket är en ganska kass grej att göra och något vi rört oss bort ifrån inom vetenskapen (lol ”vi”), men om ni vill veta mer om vetenskapliga principer kan vi ta det i ett annat inlägg. Eftersom att han utgick ifrån att han hade rätt experimenterade han på en ung pojke. Schysst Eddie. Han infekterade nämnda pojke med kokoppor, som blev sjuk men inte dog, vilket många på denna tid gjorde utav smittkoppor, pga kokoppor inte lika farlig smitta, remember? Efter pojken hade återhämtat sig infekterades han med smittkoppor och LO AND BEHOLD, han blev inte sjuk! För att citera min kursbok: ”- turligt nog för pojken”

phew!
Vi har bra mycket säkrare tillvägagångssätt idag när nya läkemedel och vaccin ska framställas och komma ut på marknaden. Vet ni exempelvis varför de där länge efterlängtade manliga p-pillren tar sådan tid? Dubbla blindstudier osv. Jobbiga biverkningar som typ håravfall och/eller döden? -> Kommer inte ut på marknaden. Detta tar tid. Bör ta tid, för tänk på pojken och vad som hade kunnat hända om vi gick rakt på klinisk studie utan all byråkrati. Wait, förespråkade jag just byråkrati? Eeehh… Just i det tidigare omnämnda fallet gick det bra men det hade kunnat gå åt helvete. Det var 1700-tal, smittkoppor var dödligt som fan och ingen brydde sig om en liten pojke… men, det är därför det inte är bra att tumma på regler och skynda ut vaccin, det håller jag och många andra med om – alltså, typ alla – men vi kommer om ett litet tag in på gruppimmunitet där jag utvecklar ytterligare. Ibland kommer vi till svåra avvägningar. Vissa kanske tycker att jag låter som en anti-vaxxer nu, och till er säger jag bara: LOL NEJ. En felmarginal på några få procent är inte detsamma som en felmarginal på 100%. Viktig skillnad, folks!

Lita på docenter. Lita på läkemedelsverket. LITA PÅ VETENSKAP. Vad vetenskap innebär är ett visst tillvägagångssätt för insamling av information. Ni vet, dubbla blindstudier osv. Varför? För att objektivt komma fram till en, i brist på bättre uttryck, ”absolut sanning”. Inom vetenskap finns inga alternativa fakta. Din åsikt är irrelevant. Din magkänsla är också irrelevant då den inte är baserad på en vetenskaplig grund och därför irrelevant i vetenskapliga sammanhang. 

Oh Bill <3
Men Luvan! Fan vad långrandig du är. HUR FUNKAR DET!?

Ok ok! Vårt immunförsvar brukar delas upp i två delar:

  • Det medfödda immunförsvaret
    och
  • Det adaptiva immunförsvaret

Det medfödda består av exempelvis barriärer som hud och slemhinnor. Ja, huden är en del av immunförsvaret i egenskap av barriär för på riktigt, hudens främsta egenskap är att hålla saker som är utanför kroppen just utanför kroppen. Du kommer inte få cancer av aluminiumsalter i din deo.
Det medfödda immunförsvaret består även utav några coola vita blodceller, bl.a. Natural Killer Cells – nej alltså, på riktigt! De heter så! Tack 70-talet – och Makrofager som direkt översätts till ”ÄTER STORA SAKER!” (Grek: makro = stor, fagos = att äta) De äter ”läskiga bakterier” och muterade celler som vi inte vill ha i kroppen. Obs, en massa bakterier vill vi faktiskt ha i kroppen!
Fun fact: vi har fler bakterier än celler i och på vår kropp och så ska det vara för annars dör vi! Hur coolt? Det är nästan så en skulle kunna tro att däggdjur och bakterier under miljontals år av evolution levlat upp tillsammans.

Tredje Bill Nye-GIF’en i rad? Chilla Luvan!
Och så försöker de intala oss att bakterier är farliga..!? #inteallabakterier

Men, när det kommer till vaccin är så är det det adaptiva immunförsvaret vi fokuserar på. Till det adaptiva immunförsvaret hör de vita blodkropparna: T-celler & B-celler. Även kallade T- & B-lymfocyter. Om ni någonsin blivit tvingade att spela spökboll i skolan kommer ni förstå följande liknelse:

Tänk er spökboll. En del av T-lymfocyterna funkar lite på det sättet. De ”taggar” främmande celler så att B-lymfocyterna, våra riktiga hjältar när vi snackar vaccin, känner igen dem. Hur gör de detta? T-lymfocyter går att dela upp i två olika sorter. Th-celler: ”hjälparceller” – de som taggar så som i spökboll, och Tc-celler: ”cytotoxiska celler” som i samband med B-lymfocyterna avlägsnar främmande celler från kroppen. (Med hjälp av en liten fiffig grej som kallas ”HLA-antigen” men om jag ska gå in på allt kommer detta bli en hel doktorsavhandling och serri, ingen pallar ¯\_(ツ)_/¯)

So far so good?

Då har vi äntligen kommit in på våra hjältar!

B-lymfocyter!
När det kommer till vaccin är det B-lymfocyterna som står i fokus. Så vad är vaccin? Jag har hört att de är fyllda med massa läskiga grejer. Hjääälp! Varför skulle vi frivilligt injicera oss med galna kosju-jag menar kokoppor? Hallå? Det är ju farligt!? Varför ska vi spruta in giftiga saker i kroppen? GLAD YOU ASKED. Svaret är: för att det vi sprutar in i kroppen inte är farligt. En harmlös del av viruset vi vill skydda oss mot, ex. cellmembran – dvs. inte det som gör oss sjuka – injiceras så att vår kropp lär sig känna igen smittoämnet och på så sätt bygger upp ett försvar till nästa gång du utsätts. BAM! Adaptiv immunitet. Long lasting. Bra skit!

– Men asså… Hur funkar det?

Ok. Slutspurten nu hörni! När Th-cellerna har ”taggat” något som verkar farligt, exempelvis en liten del av ett cellmembran som vi injicerat i form av vaccin, kommer B-cellerna in, likt amerikaner i en film om WWII, och går helt bananas.

B-lymfocyterna har verkligen zero chill när de hittat något de inte tycker om. En B-lymfocyt kommer tagga till som fan likt en full Jersey shore-snubbe och börja dela sig i v≈c. Den bildar inte bara nya kopior utav sig själv, vilka vi kallar minnesceller, utan även så kallade plasmaceller som spyr ur sig antikroppar ungefär så som studenter spyr i buskarna under valborg i Uppsala.

Plasmacellerna står för det direkta försvaret mot skräpet du på ett eller annat sätt fått i dig men det riktigt intressanta här är minnescellerna. Efter att den där första Jersey shore-B-lymfocyten taggat igång som fan skapas en massa kopior som känner igen samma antigen, tänk: samma fula keps som gjorde Jersey-killen arg från början. Vilket innebär att nästa gång det blir slagsmål blir det inte bara slagsmål utan upplopp. Beväpnad revolution! Efter att din kropp bildat alla dessa minnesceller har du en massa specialiserade celler som bara ligger och väntar på nästa attack.

Fördelen? De är många, och nästa gång de stöter på boven kommer de reagera på exakt samma sätt som the OG Jersey-lymfocyt gjorde. Dvs börja dela sig like crazy och skapa en sjuk mängd plasmaceller, som i sin tur skapar en sjuk mängd antikroppar et voilà: immunologiskt minne och antikroppar TO THE MAX.

En graf illustrerar alltid bäst! *spinner*
Sist men inte minst: gruppimmunitet. Hang in there! Vi är snart klara. Gruppimmunitet är otroligt viktigt för de individer som av olika anledningar inte kan vaccinera sig, t.ex cancerpatienter, transplantationspatienter, bebisar och andra personer som av olika orsaker har nedsatt eller svagt immunförsvar. Genom att vaccinera oss skapar vi vad som kallas en gruppimmunitet för att tillsammans skydda de som inte kan skaffa ett vaccinationsskydd själva. Denna gruppimmunitet är guld värd för oss som samhälle och bör prioriteras högt. Av alla. Alltid. Det gäller faktiskt inte bara dig som individ, utan hela vårt samhälle. Ta ditt ansvar. Utsätt inte barn, som inte kan fatta egna beslut pga omyndiga, och människor med nedsatt immunförsvar för onödiga risker som på riktigt kan vara dödliga.

Så, sist men inte minst: vilken av alla dessa ascoola funktioner fyller kolloidalt silver? Svar: ingen.

Argyria: en biverkning av kollodialt silver – silver fälls ut i huden och ger en blålila ton. Obs! Permanent. Kul va?
Det här inlägget handlar egentligen inte om kollodialt silver utan om hur vaccin funkar, men eftersom det var kolloidalt silver som drog igång hela den här karusellen förtjänar det ett un-honourable mention. ?

Jag har hittat källor som påstår att kolloidalt silver är cytotoxiskt men inga vettiga källor på att det skulle vara antibakteriellt – nej, personliga berättelser räknas inte – vilket innebär att det är giftigt för celler, men fungerar varken antibakteriellt eller stärkande för immunförsvaret. F.ö. är väteperoxid & cytostatika också cytotoxiskt, men jag ser ingen frivilligt hälla i sig det… Missförståndet skulle kunna komma ifrån det faktum att silver i jonform faktiskt är antibakteriellt och kan användas som sårtvät, och sedan gissningsvis förstärkt av den lobbyism som finns runt kolloidalt silver. Förtydligande: kolloidalt silver är inte i jonform. Vad kolloidalt betyder är att det är finfördelat och alltså fortfarande befinner sig i metallisk form.

Så ja, kolloidalt silver kan vara toxiskt för bakterier men det är lika toxiskt för dina egna celler. Dessutom är det en tungmetall som inte fyller någon biologisk funktion i kroppen. Det innebär att kroppen inte vet vad den ska göra med det, vilket resulterar att det lagras i vävnader och du blir en smurf.

Var inte en smurf. Drick inte kolloidalt silver.

Och innan någon hinner skriva ”Men hallå, vadå tungmetall? Vi behöver ju järn!” så vill jag hänvisa till tidigare stycke som påpekar att silver inte fyller någon biologisk funktion i vår kropp. Det gör järn.

Summan av kardemumman = va inte en rövhatt

DAS WAR ALLES!


Luvan out!

 

ps. Bitch, I might believe